Det finns grannar, och så finns det grannar..

Man kan ju förundras över hur olika grannar egentligen är..
De allra "tåligaste", dvs de som knappt kan ha sina fönsterluckor öppna, NÅGONSIN, pg a alla fotbollar och annat som yr i luften, och som ALDRIG klagar, trots att de försökt lite fint att sätta upp en trevlig liten lapp där de ber om lite hänsyn med att åtminstone inte sparka boll mot deras vägg, då det ekar väldigt inne hos dem...Bollarna haglar tätt mest hela tiden, och aldrig har jag hört att de klagar...
Igår var en av de få tillfällen då de vågat öppna fönsterluckorna på kortsidan av sitt hus..
I fönstret, den allra ljuuuuvligaste gamla damen...bara såååå fin, rar, barnkär. Med ett STORT leende betraktar hon alla barnen som HOPPAR på den tillfälliga lilla scenen (som väl är uppsmälld ett par gånger i månaden!) precis nedanför hennes fönster och orsakar ett hejdundrande slammer...Kanske hör hon dåligt?? ;)
Pratade med Nils och klappade honom på hans blonda hjässa..förundrad över hans vita, mjuuka hår :)